Ojdå eller oj då?

Hur stava det och ska det skrivas ihop eller isär?

Det korta svaret är att både ojdå och oj då fungerar, men det absolut vanligaste och mest rekommenderade är att skriva det som två ord: ”oj då”.

Så här kan man tänka:

1. Oj då (Särskrivet – rekommenderas)

Detta är den traditionella och vanligaste formen i svenskt skriftspråk. Det följer principen att utropet ”oj” och det förstärkande ordet ”då” är två separata ord.

Exempel: ”Oj då, det var inte meningen!”

2. Ojdå (Ihopskrivet – acceptabelt)

Det har blivit allt vanligare att skriva ihop orden, och det accepteras i informella sammanhang eftersom vi uttalar det som ett enda ord med betoning på ”oj”. Det är dock fortfarande lite av en gråzon i formella texter.

Tips:
Om du skriver ett formellt mejl, en artikel eller en uppsats, välj ”oj då”. Om du sms:ar en kompis spelar det absolut ingen roll – då gör du precis som du vill.

Hälsningar Ordkollen